Hämtade idag ut första dosen av Gardasil. Den 5 januari ska jag ta min första spruta av totalt tre. Jag fruktar. Hatar det. Men tänker ändå att det är värt det, för tänk om jag någon gång senare i livet skulle drabbas av livmoderhalscanser. Då skulle jag bara bli galen och arg på mig själv för att jag var så dum att jag inte tog den där jävla sprutan. Det kanske faktiskt kan skydda mig från något ännu ondare och då vore det dumt att vänta - speciellt eftersom högkostnadsskyddet inte gäller efter man fyllt 18. Så jag har jäktat till apoteket, pungat ut 650,50 kronor och åkt hem och lagt medicinen i kylskåpet. Där ska den få ligga ett tag. Och under tiden ska jag inte alls tänka på den. Jag vill inte höra fler hemska historier om hur ont den gör - jag klarar mig fint med mina egna tankar.