Nattens öde gick till såhär:
Jag vaknade tre på natten av en fruktansvärd huvudvärk, hunger och muskelvärk. På köpet var jag pigg, eller var.. det var jag givetvis inte men jag kände mig pigg. Så jag tände sänglampan och gick ner för att ta en ipren och äta en banan (snabbaste i matväg jag hittade). Jag ägnade kanske 2o minuter åt att läsa en meningslös tidning och kände sakta hur tröttheten kom tillbaka. När jag var tillräckligt trött gick jag tillbaka upp på mitt rum. Släckte lampan och skulle bara ta mobilen för att kolla vad klockan var innan jag somnade. Det var då allt märkligt hände. Jag kände hur mobilen var alldeles kokhet och hur den liksom var sådär mjuk att när jag tog på den så formades den efter mina fingrar. Jag kastade mig för att tända lampan igen - jag ville ju gärna se vad jag ställt till med. Mobilen såg helt sargad ut. Och när jag öppnade den var skärmen helt svart. Jag blev förbannad. För att jag ju bestämt för mig själv att jag skulle stå ut med den här mobilen i en evighet som trots mot samhälles teknikhets. Nu skulle jag inte kunna hålla det. Jag såg mobilmodeller susa runt i huvudet och kände mig olycklig. Inte ville jag behöva lägga till en ny mobil på önskelistan. I frustrationens hetta slet jag upp mobilen och plockade metodiskt ut delarna, en efter en samtidigt som jag förtvivlat försökte komma på om jag hade någon skrotig mobil någonstans som jag kunde använda tillfälligt. För tanken på mer en ett par dagar utan mobilen tycktes helt orimligt just då. I samma stund låg mobilen som nu hade fått diverse fingeravtryck och annat på skärmen fått ligga och svalna och nu intog framsidan en helt ny karaktär. Jag tog en sista hjälplös chansning och stoppade i sim-kort och batteri igen och till min stora förtjusning så lyste skärmen igen. Ljud kom fortfarande från högtalarna och allt tycktes fungera, utom givetvis framsidan som vid det här laget snarare liknade en katastrof. Men oh så lycklig jag var när jag kunde släcka lampan och veta att trots sina yttre skador fungerade fortfarande mobilen precis som förr. Jag skrattade mig till sömns och sov hela natten med ett leende på läpparna.