Jag kom i sängs ganska tidigt igår, trots att jag från att hela dagen gått och varit nära att somna stup i kvarten blivit riktigt pigg och inte det minsta sugen på att sova. Jag läste i alla fall en hel del för att varva ner och jag blev tillslut så pass trött att jag också kunde somna. Och fint hade det varit om jag fått förbli i det tillståndet mer än två timmar, men icket. Jag vaknade av ett "bonk" och sedan en tung klump som la sig bredvid mig. Denna gång var det inte min bror som gick i sömnen, utan min gnälliga hund som blivit helt galen. Jag var helt yrvaken och det tog ett tag innan jag förstod vad som hände och att det faktiskt inte var en dröm. Jag började trött försöka få ner honom på golvet igen "Gilly, gå ner.. gå ner Gilly.. kom igen nuuuu... gå ner!". Ingenting funkade. Han bara gosade sig ännu närmare mig. Så jag fick ta till drastiska åtgärder och ställa mig upp och hoppas på att han skulle göra detsamma. Nej, så enkelt var det inte. Men efter många om och men var han äntligen nere. Eftersom han aldrig brukar bete sig sådär konstigt på nätterna blev jag lite orolig och tänkte att han kanske behövde kissa eller så, så jag öppnade dörren och släppte ut honom. Han tog tre steg. Konstaterade att det var blött ute och satte sig ner på baken. Jag ropade in honom igen och gick på toa. Vid det laget hade även mamma vaknat så jag överlämnade med glädje uppdraget "Vad är fel på Gilly" till henne och gick och la mig igen, denna gång med dörren stängd. Sedan dröjde det inte länge förrän jag hörde två "bonk" på dörren igen, Gilly försökte smita sig in igen. Men misslyckades och la sig på mattan och gnällde istället. Jag somnade så småningom om igen och drömde hela natten om galna, gnälliga hundar.