Anton är även han en person som är svår att förklara med ord, som bör upplevas för att förstås. Det som är allra roligast med Anton är att jag aldrig trodde att han någonsin skulle bli min vän, och allra minst en så här god vän. Han kom till klassen och jag tänkte inte så mycket mer på det. Han var glad. Trevlig. Snackade med alla och ju längre tiden gick desto bättre vänner blev vi. Helt otippat, men helt klart underbart. Anton är bäst i kombination med bastubad hemma hos mig, eller över en latte på café station med djupa samtal om gud och andra livsviktiga saker. Det här är låten Anton valt: