Dagen bjöd i alla fall på en god nyhet. Jag hade släpat mig upp till klassrådet som vi har först på morgonen för att sedan ha två timmars hål (jättebra planering schemaläggare). Förra veckan valde jag att stanna hemma och sova, vilket givetvis var väldigt dumt då jag bara några dagar innan skickat ut ett mejl till lärarna om vikten av fungerande klassråd. Givetvis var Flanken på mig så fort han såg mig och kommenterade det lilla sammanträffandet, och jag hade inga ord att försvara mig med. Så, därför kände jag mig tvungen att faktiskt pallra mig upp när klockan ringde 06.06 i morse. Och så gjorde jag. Var väl inte speciellt trött egentligen, inte i förhållande till hur pass trött jag borde ha varit med tanke på hur sent jag gick och la mig igår.
     Nu i efterhand är jag i alla gall väldigt glad att jag steg upp och tog mig hela vägen till skolan. För på klassrådet hände något som jag inte ens vågat förvänta mig. Vår rektor Tobias har tagit på sig uppgiften att axla vår klass (något han säkert ångrar efter att han sett vilka hemska ungar vi är), detta beror på att Elisabeth nu läser in kurser på universitetet. Lärarlyftet kanske ni hört talas om? Annars har det inte mycket med saken att göra ändå. Tobias, vår rektor kom i alla fall fram till mig och frågade lite i förbifarten om jag ville ha en dator. Ha en dator? Vilken fråga. Självklart vill jag ha en dator. Jo, Göran (vår gymnasiechef) tyckte tydligen att jag skulle få en sådan, och så var den lilla detaljen fixad. Inte är det enbart nackdelar med att vara elevrådsordförande inte. Så nu väntar jag med spänning på min alldeles egna (okej, det är väl egentligen skolans men det är detaljer..) bärbara dator. Wihoooooo!