Demokrati och åsiktsfrihet till vilken gräns?


En lite mer lättsmord smörja skulle jag kalla det.

Bloggande är bra för det låter alla människor som önskar komma till tals, men det finns också baksidor, människor som kanske inte alltid borde få komma till tals får en lysande chans att dela med sig av alla deras tankar och visioner - och de har rätten på sin sida. Varför tar jag då upp detta nu, som om det vore en nyhet? Nej, det är det inte förstås. Men idag fick jag en länk av Anton som ledde mig rakt till en rasistisk blogg som väljer att kommentera nyheter i Västerbotten med en tydlig vinkling. Tydligen har denna/dessa personer skrivit en del om Östra och våra hjältar och flertalet andra nyheter som råkar handla om just invandrare. Det spelar ingen roll hur positiva, fina och bra artiklarna varit - de har alltid lyckats hitta de "dåliga" sidorna att spela på och de kan minsann konsten att använda språket till deras fördel. Det märks att upphovsmännen till sidan minsann inte är dumma utan kan och brinner för sin sak och det gör mig bara ännu mer förbannad. Ja, jag blir så arg när jag läser att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Att kommentera vore att bekräfta dem men att inte kommentera kanske får dem att tro att jag råkar vara en läsare som håller med eller helt enkelt inte bryr mig om vad de tycker. Men jag bryr mig. Jag bryr mig så otroligt att det kliar i hela kroppen och det är då politikern i mig bara växer och vill ut och påverka och förändra.  

I ett av inläggen beklagar sig denna, troligen man (har inget mer än statistik som stärker detta chansande), över att så många Sverigedemokrater valt att lämna sina mandatplatser pga våld och hot mot dem. Jag blir väldigt delad när jag hör sånt, precis som jag blir splittrad i frågan om partier ska bojkotta SD eller inte. I Sverige har vi en demokrati, får man över 4 procents röster har man mandat tillräckligt för att komma med i riksdagen och därmed också rätten att påverka politiken oberoende om man har helt sjuka åsikter eller inte. Att hota och trakassera Sverigedemokraterna, som faktiskt i många kommuner har stort stöd borde ju således heller inte vara rätt, de har sjukt puckade åsikter men uppenbarligen tycker ju ändå en del av befolkningen att dess politiska ståndpunkter är vettiga. Vem har rätt och vem har fel? Och vem kan ta på sig rätten att avgöra det? Även om jag inte det minsta sympatiserar eller accepterar SD:s politiskaståndpunkter kan jag inte rättfärdiga att de hotas, för vad säger vi om vår demokrati då. Jag önskar att man kunde banka vett i varje svensk och få oss/dem att inse att SD inte är lösningen på vår idag bristande invandrarpolitik. För den bristande invandrarpolitiken är ett faktum och detta faktum har lett till så stort missnöje bland människor att SD vuxit. Kanske vore det en poäng om de andra partierna vågade ta upp frågan på agendan, erkänna sina misstag och faktiskt försöka gå till botten med problemet - vilket inte är att skicka hem alla men att se till att på ett värdigt sätt motta och helhjärtat hjälpa dem man låter stanna i Sverige. Nej Sverigedemokraterna kan inte krossas genom glåpord, hot och våld - vi måste visa att det finns bättre alternativ och inte sluta förrän vi ser SD gå i graven.

Jag har genom ett aktivt beslut valt att inte länka till sidan eftersom jag anser att de vore dumt att göra reklam för deras (enligt min mening) skit, är ni riktigt intresserade kan ni fråga mig om adressen annars klarar ni er nog bra utan. De ska få kämpa för sina läsare.   

Kommentarer
Postat av: Leon

Så vad ska man göra då? Finns det inget alternativ så finns det inte. När riksdagspartierna inte verkar bry sig om att Sveriges integrationspolitik har fallerat, så ser i alla fall jag ingen annan utväg än att proteströsta på SD.

Eller har du något bättre förslag? Något måste ju göras.

2009-04-15 @ 09:52:16
URL: http://ungsvensk.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback