Som Malin påpekade så avslöjade jag aldrig vilken sport min nya karrirä gällde. Det var främst för att jag tänkte att efter att jag övat ett tag skulle jag vara så bra att jag kunde klå Daniel i en match. Jag insåg rätt snart att 1. Jag är för värdelös på att ha hemligheter (bra för Daniel, sjukt frustrerande för mig) och 2. det kommer krävas år av träning innan jag kan överlista honom i ringen eller ens göra honom lite imponerad. Jag försökte verkligen hålla ut, men när hans mamma frågade varför jag hade träningsvärk hade jag inte hjärta att ljuga, det går bara emot alla mina principer. Inte minst när det gäller en sån där dum liten skitsak. Jag sa som det var och Daniel hörde. Så jag avslöjade allt.

Nu kanske ni listat ut vad jag pratar om? Boxning såklart! Jag kan berätta att jag nu, två dagar senare insett att muskler finns mest överallt. Jag har ont. Man kan knappt ta på mig så tjuter jag. Väl på träningen tyckte jag inte att det var så värst jobbigt men bara några timmar efteråt kände jag av värken. Det var mycket märkligt, men samtidigt skönt att äntligen få lida lite över intensiv träning. Jag behöver det! Nu hoppas jag bara att det går över tills på tisdag då det blir dags för min andra träning. Det lär bli en månad av smärta och slag med andra ord.