Känner ni precis som jag att söndagar liksom är en dag som spenderas åt ingenting. En meningslös dag. Lugn i och för sig, men samtidigt fylld med ångest eftersom man varken har ork eller lust till att göra något vettigt trots att det är precis vad man borde. Nej söndagar skulle för min del gärna hoppas över. Att låta helgen börja på fredag är en betydligt bättre idé. När jag blir statsminister ska jag se till att ändra på det där. Istället för att tänka på denna hemska söndag nu tänkte jag istället att ni skulle få veta allt om min lördag.

I går köptes som sagt balklänning. Dessutom passade Daniel på att köpa en present till sin syster och en skiva á la Markus Krunegård. Vår tur på stan avslutades på Lobbyn, där Daniels familj befann sig. Vi blev bjudna på lunch och det smakade riktigt bra. Jag tycker Lobbyn och café Göteborg är två av stans mysigaste ställen. Deras måltider serveras alltid med frukt och massa grönt till och så fint upplagt att man knappt vågar äta upp det. Det är inte speciellt dyrt och bara en sån sak som att de bjuder på lite smågodis när man ätit klart höjer nivån. Enkla saker som gör det unikt. Som hårsprayen som finns på toaletten och då inte enbart i en valör, utan fyra. Och hudkrämen. De två tvålarna man kan välja på och tuggummit som man kan förse sig med efter att man gjort sina behov. Inte att förglömma är heller spelen som finns att låna. Så när jag och Daniel ätit klart så våra magar stod i fyra hörn satte vi oss i fotöljerna och spelade fyra i rad. Vårt eviga tävlande fick sig sin dos även idag. Jag tror matchen slutade oavgjort. Efter ett tag började Daniel klaga att jag såg för kär ut. Han fattade inte att jag bara upplevde en stund av fullständig lycka och faktiskt inte kunde förmå mig att se mindre kär ut.

På kvällen åkte vi till Jenny där även Ludvig var. Vi började prata om att resa i sommar (jag lyfte idén för Jenny för några dagar sedan och alla verkade nappa på den). Det som är mest spännande är vart vi i slutändan hamnar. Ludvig vill gärna ha en meningsfull semester där man ser och gör saker mest hela tiden (han nämde alla storstäder som paris, london, new york osv.). Jenny är otroligt erfaren när det kommer till resande men deras familj tar alltid flyget till varma stränder och solstolar på någon sönderturistad cannarie ö. Daniel menar på att reser man till Bulgarien måste man vara singel för där är det enda man gör att festa. Ludvig menar på att får han inte en meningsfull resa med en massa spännande aktiviteter så fördrar han Bulgarien och sprit. Daniel tyckte Egypten var en bra idé eftersom han då enligt lag kommer ha större makt än mig. Ludvig nappade på idén att sälja Jenny för kameler, något som faktiskt är fullt möjligt i Egypten. Jenny accepterade Egypten (trots att hon kände sig lite förnärmad över kamelgrejen) som faktiskt är ett solstolsland som man dessutom kan snorkla i. Men Ludvig klagade då plötsligt över att man får vatten i näsa och mun. Ja, och jag satt väl där som en liten medlare som tänker att storstäderna avverkar jag under min tågluff som jag tänkte försöka tajma in till nästa sommar men fortfarande åker jag gärna till en ny spännande plats där det faktiskt händer mer än fylla och svenne bränna av värsta sort. Vart vi slutar är ännu en gåta. Och en ännu större gåta är hur många som faktiskt kommer återvända hem efter resan.

Hela kvällen slutade med att vi såg film. Eller, rättare sagt, Daniel såg film och vi andra sov. Det var så grymt härligt att snarka i takt och känna den där oövervinnerliga gemenskapen man bara kan uppleva efter en stunds sömn tillsammans.