Ibland läser man bloggar som ger absolut ingenting. Eller ännu värre, som ger ångest, avundsjuka och missunsamhet. Jag försöker skala ner min blogglista, bara se till att läsa de viktigaste. De som värmer, peppar och får mig att reflextera. Jag har också bloggar på min lista som får mig att skratta, att le igenkännande och bara nicka till skärmen -som om det fanns någon bakom som såg. Sånna bloggar gillar jag. Avundsjuka avskyr jag och jag önskade att jag kunde konsten att stänga av den känslan. Det är svårt, men jag tror att det går. Till exempel genom att banta ner sina "att följa bloggar" och genom att öppna ögonen och förstå att jag är nog, trots allt, precis så lycklig som jag behöver vara. Och jag behöver inte vara någon annan för att duga. Jag är jag och det räcker. Precis som du räcker precis som du är.