Det har hänt något med mig.. igen
Hur som helst. Den senaste tiden har jag gång på gång reagerat på olika typer av kränkande kommentarer mot kivnnor. Det är som att jag plötsligt fått glasögon och facit och börjat se verkligheten. I alla fall den verklighet feminister pratar om. Och verkligheten gör mig sannerligen galen ibland.
Som när man ser kommentarer till Anna Ankas uttalande om att kvinnan ska ställa upp. Ja, ni har nog hört det så ni är spyless. Men jag ska tjata vidare. Det som för mig galen är att en stor del män kommenterar och lägger sig i -och håller med. Det är väl inte så jäkla svårt att skriva under på hennes uttalande när det inte gäller en själv. För inte sjutton är det männen som tvingas upp och ska tillfredsställa sin partner. Och skulle det vara det vore det sjukt. Lika sjukt är det att kvinnor, enligt Anka, ska göra detta. Och ännu mer sjukt är det finns män som håller med.
Är vi så dumma? Tror vi att vi har en skyldighet att ställa upp? Att paragraf fem i de mänskliga rättigheterna deklarerar "Du skola suga av din partner då han så önskar liksom han skola tillfredsställa dig då du begär så." Nej, det finns ingen sådan mänsklig rättighet. Däremot finns det en om att man ska ha rätten över sin egen kropp. Skriv ned den och glöm den aldrig. Den är viktig.
Jag lever vidare. Förtränger. Ignorerar. Orkar inte reta upp mig igen. Gör det ändå. Blir galen. Varje gång blir jag galen. Och ibland glad.
Som när Malin Wollin skriver en krönika om skabbiga sexsråd och hur hon ska hantera dem. Det här är vad hon ska säga till sina döttrar:
"Det är väldigt individuellt när man blir sugen på sex, en del är 15, andra är 21. Endast osäkra tjejer tävlar i samlagsdebut, du väljer ditt startskjut.
Analsex är inte särskilt vanligt och min personliga åsikt är nej tack, men du gör som du vill.
Du ska aldrig någonsin ha sex om du inte är sugen, du kan få vestibulit och då kan du kanske aldrig njuta av sex igen.
Ta aldrig bilder, filma aldrig, sex är mellan dig och den du ligger med.
Använd kondom. Ät inte p-piller, ingen man stoppar i sig hormoner, varför ska du?"
Och jag blir glad av det. Tack Malin. Tack för att det finns vettiga människor. Tack, tack, tack. Sedan ser jag kommentarerna. De flesta stör sig på det där sista, "Ät inte p-piller, ingen man stoppar i sig hormoner, varför ska du?". Radikalt, javisst! Men varför ska jag tvinga mig till något jag inte trivs med, bara för att killen vill eller förväntar sig det? Jag föredrar p-piller. Jag tycker kondomer är för omständigt. Då kan jag ta humörväxlingar, minskad sexlust och andra biverkningar. Men det är för sjutton inte självklart att jag ska ta det. Jag måste få göra mitt eget val, helt oberoende av yttre föreställningar, förväntningar och allt vad det kan vara.
Och visst kan ni fota er hur mycket som helst när ni har sex. Om det verkligen ger er något. Även efteråt. Långt efteråt. Även då ni inte vill kännas vid varandra. Men tro inte att det förväntas av dig. Ställ inte upp bara för sakens skull. Och fundera en extra gång varför du verkligen gör det. Kanske kommer du på att er kärlek inte blir större av ett fotografi -eller inte. Jag bryr mig inte, bara du funderat. Noga.
Och så kan jag fortsätta hela natten. Men nu sätter jag punkt. Jag tror ni fattar vart jag vill komma ändå. Kanske håller ni med, kanske inte. Gör ni det inte -läs detta tills ni håller med. Eller skriv en arg motkommentar så jag har något nytt att bli arg över imorgon.