Om att räkna när man ser dubbelt
Igår demonstrerade elever från Östra, Draggen och Midgård. De demonstrerade mot kylan och placerade sig i protest hos oss på stadshuset, för här är det minsann betydligt varmare (jag kan intyga det). Jag ska inte gå in så mycket på själva aktionen, utan istället gå rakt på den riktiga frågan: Hur många deltog egentligen i demonstrationen?
Frågar man elever som var här säger de 60-80 personer. Ung vänster (som arrangerade demonstrationen) sa igår 100 men på en vänsterblogg fanns siffran 170. VK säger 150 och VF 170. Jag säger ingenting för jag har lärt mig att jag är dålig på att gissa och dessutom hade de flesta elever börjat lämna stadshuset när vi äntligen kom tillbaka efter att ha varit på Midgårdselevrådsstyrelses årsmöte. Jag tycker dock ändå att det är intressant, hur kan denna siffra vara så olika beroende på vem man vänder sig till?
Så om någon kan vara så vänlig och berätta för mig, Hur många elever deltog egentligen i demonstrationen?
försöka duger
Undersökningen var ganska lång och vissa frågor var, som de brukar i enkäter, lite komiska. Jag kunde bara inte låta bli att kryssa i att jag ville ha hjälp med min alkoholkonsumtion. Trots att den ligger under existensminimum. Det tyckte jag var festligt, fast egentligen var det väl bara dumt. Och lite festligt...

En bild på Kent. Kent är fest.
Statusuppdatering
Tillsvidare kan jag dela med mig av min egenhändigt ritade skiss över lägenheten, om vi sedan får plats med alla möbler som vi tänkt är en helt annan sak. Men såhär ser det i alla fall ut i min hjärna just nu.

Skrivbord skrivbord på golvet där
Hemförsäkrning CHECK
Idag har jag fixat hemförsäkring. Återstår gör bara ICA-kort och säkerligen en massa annat viktigt som jag kommer glömma, typ adressändring. Kan inte ni hjälpa mig så jag inte glömmer, typ skriva en liten lista på saker som kan vara bra att tänka på och fixa innan, under och efter flytten? Eller ringa mig och tjata. Det funkar också.
Uppsnappat
"Nu kom orgasmen... (någon minut senare) är du klar snart?"
För att bara nämna en av de senaste minutrarnas konversationer.
Hjälp vad allt ska vara krångligt
Måndag morgon
Idag är det måndag. Bästa dagen på hela veckan, om man ska tro Johan i alla fall. Dock är jag benägen att hålla med honom idag, för jag känner mig både pigg och glad. Senare idag ska vi på möte med ungdom mot rassism (bra grejer, bli medlem gratis upp till 25!). Men innan dess ska jag hinna förbreda mig inför morgondagen då jag ska spendera större delen av dagen på Östra. Jag ska nämligen dit för att göra en enkätundersökning bland en herrans massa elever och samtidigt lobba lite för sommarlovsentreprenörerna som riktar sig till alla 1:or som vill ha sommarjobb!
Senare ikväll blir det att försöka sig på att träna igen. Förra veckan hände något med mina magmuskler så jag har haft riktigt ont några dagar, men nu är det rätt bra igen. Ska dock försöka ta det lugnt med situps och annat, vill inte gärna dra upp "skadan" igen. Så ser min dag ut, hur ser din ut?
Underbara liv
Idag sörjer jag
update
Daniel har fått nytt jobb och vi ska fira det med att gå på bio ikväll. Imorgon ska jag upp för att jobba på Sandro mellan 11-14 och sedan ska vi ut och leta bohag i möbeldjungeln. Sedan måste jag fixa ica-kort och kolla bästa hemförsäkringen, för att nämna lite av alla göromål. Jag kommer troligen inte orka blogga i helgen.
Tusen saker och ingen tid
Fredag på kontoret är fest
Det börjar dra ihop sig mot fredagskväll och folk börjar lämna kontoret. Fredagarna är de bästa dagarna. Då är det fredagsfika och lugnt och avslappnat. Fredagsfikat består av massor av gott bröd, pålägg i alla dess former och även en liten kaka ibland som avslut. Då gjorde det absolut inget att jag missat att äta frukost. Annars har jobbandet flutit på rätt bra i veckan. Folk har börjat prata med mig, hälsa, till och med på stan och stämningen känns lite mer avslappnad. Förmiddagen ägnade jag och Johan åt att redigera två filmklipp vi gjorde igår. Senare ska de läggas upp till lärarna och elevernas IT-handbok. Har ni tur lägger jag även upp klippet här, jag förstår ju att ni gärna inte vill missa en minut av mig framför kameran.
I helgen väntar tentaplugg, titt på en lägenhet, parmiddag med Jenny och Niklas och förhoppningsvis skidåkning ute vid havet. Hur jag ska hinna vila upp mig är och förblir en gåta, men just nu känns det riktigt skönt att ha hela denna roliga helg framför mig!
Jag är tråkig
veckans syssla
Hur ska detta sluta?
Jag och Elin har bestäm oss för att börja träna boxercise. Idag är första träningen och jag har redan börjar oroa mig för hur det egentligen ska sluta. Att träna har det varit lite si och så med den senaste tiden så det ska verkligen bli intressant att se hur detta går. Tur att vi är två i alla fall, och lite extra tur att jag ska få sova hos Elin i natt, då behöver jag inte röra mig lika långt efteråt.

På jobbet
den riktiga historien om norrlänningar i Stockholm
Allt började på flygplatsen. Vi, alltså jag, Daniel, Ester, Matteus och Peter skulle, som sagt, flyga hela vägen till Stockholm. Första uppdraget var att hitta incheckningsautomaten. Den biten gick ganska bra, efter att vi letat fram diverse koder och annat som behövdes. Att skicka iväg väskorna gick också rätt smärtfritt.. men sedan började det bli värre. Vid säkerhetskontrollen fick några av oss vända om då de hade dricka med sig. Så vi ställde oss och halsade. I samma stund insåg en annan av oss att han hade ett par starka smärtstillande tabletter som dessutom var receptbelagda i fickan. Så han skyndade iväg till en papperskorg för att tömma fickorna på droger. Så tyckte vi oss vara redo för att bedräta säkerhetskontrollen återigen. Men vissa av oss var det inte, för det tjöt och tjöt. Tillslut tog vi oss i alla fall igenom och kunde så smånging om sätta oss på planet för att åka mot hufudstaden.
Under flygturen gick allt smärtfritt, det handlar ju trots allt bara om att sitta stilla i lite mindre än en timme. Så kom vi fram och skulle leta oss mot väskorna. Inte heller några problem, vi följde bara med flocken så att säga. Och det var efter detta som det stora äventyret började. ArlandaExpress gick fort och vi var lite impade över hastighetsmätaren som fanns, sådär som bara Norrlänningar är. Sedan skulle vi köpa biljett till tunnelbanan och det var nog det krångligaste jag varit med om. Norrlänningar som vi är förstod vi såklart inte inom vilket område vi skulle köpa, sedan kände knappt automaten när man försökte trycka in sina val så mina fingrar blev alldeles trötta (man kunde såklart heller inte köpa flera biljetter i ett, utan var nödvändigtvis tvungen att göra samma procedur för alla). Så var det dags att betala. Bara en liten detalj. Automaten kunde inte läsa kortet, så man fick liksom ta ut och stoppa in det ett antal gånger för att tillslut få det att funka. Sådär. Då återstod bara att hitta till tunnelbana, pendeltåg och hotellet....
Annars hade vi det roligt i Stockholm. Vi såg till att fixa en guide redan samma kväll som fick visa oss runt på söders restauranger. Lördagen bjöd på thaimiddag som var oerhört god men också väldigt stark och ändå tog jag bara en rätt med 2 av 3 stjärnor. Därefter började äventyret i Stockholms nattliv. Vi hann med både källare, gayklubb, boul-källar-pub och skyscrape långt upp i luften. Hemma på hotellet var vi igen vid 3-tiden och då stupade vi i säng. Dagen efter hann vi med en del shopping, indisk lunch, kaffe på ett fik och så sushibuffé till middag. Så var det dags för helgen stora event, Kent konserten. Den var givetvis jättebra och alla var nöjda efteråt, trots att vi knappt hann utvärdera upplevelsen innan Peter ledde in oss på andliga diskussioner. Vi pratade om gud till klockan var närmare 4 på natten innan vi tog vårt förnuft till fånga och återigen stupade i säng. Sista dagen i Stockholm var Esters födelsedag så vi skyndade oss ner på affären som låg alldeles vid hotellet och köpte tårta medan Peter ihärdigt vaktade födelsedagsbarnet. Ester blev mycket glad och vi fick en trevlig avslutning på vår vistelse i Stockholm.
