Om att räkna när man ser dubbelt



Igår demonstrerade elever från Östra, Draggen och Midgård. De demonstrerade mot kylan och placerade sig i protest hos oss på stadshuset, för här är det minsann betydligt varmare (jag kan intyga det). Jag ska inte gå in så mycket på själva aktionen, utan istället gå rakt på den riktiga frågan: Hur många deltog egentligen i demonstrationen?

Frågar man elever som var här säger de 60-80 personer. Ung vänster (som arrangerade demonstrationen) sa igår 100 men på en vänsterblogg fanns siffran 170. VK säger 150 och VF 170. Jag säger ingenting för jag har lärt mig att jag är dålig på att gissa och dessutom hade de flesta elever börjat lämna stadshuset när vi äntligen kom tillbaka efter att ha varit på Midgårdselevrådsstyrelses årsmöte. Jag tycker dock ändå att det är intressant, hur kan denna siffra vara så olika beroende på vem man vänder sig till? 

Så om någon kan vara så vänlig och berätta för mig, Hur många elever deltog egentligen i demonstrationen? 

 


försöka duger

Jag fick hem en undersökning i brevlådan idag. Den var från statistiska centralbyrån och handlade om min hälsa. Eftersom jag är en sådan lydig medborgare kunde jag därför inte göra annat än att fylla i undersökningen och imorgon ska jag försöka komma ihåg att posta den så att mina kryss faktiskt kommer till någon nytta. När jag sitter och kryssar slås jag av hur hälsosam jag ändå är. I alla fall om man ska tro svaren på undersökningen. Jag är inte sjuk eller allergisk, jag röker inte, dricker knappt och motionerar regelbundet. Jag äter grönsaker och frukt varje dag och aktiverar mig på min fritid. Däremot frågade de aldrig om hur mycket sötsaker jag äter, hur många timmar jag sover och hur bra jag ser. Då hade antagligen resultatet sett annorlunda ut.

Undersökningen var ganska lång och vissa frågor var, som de brukar i enkäter, lite komiska. Jag kunde bara inte låta bli att kryssa i att jag ville ha hjälp med min alkoholkonsumtion. Trots att den ligger under existensminimum. Det tyckte jag var festligt, fast egentligen var det väl bara dumt. Och lite festligt...



En bild på Kent. Kent är fest.


Statusuppdatering

Mitt huvud snurrar av trötthet. Helgen har varit rolig, men slitsam. Vi har köpt ännu lite fler möbler, så nu är det inte alls mycket kvar att fixa. Sedan har jag haft en dag hos Daniel i Vindeln då vi bara myst på och gjort så lite som möjligt. Det toppat med en tjejkväll hos Kina som avslut kan inte bli annat att lyckat. Dessvärre har det tagit på och min blogglust kommer helt i kläm. Men härda ut, snart kommer den säkert åter...

Tillsvidare kan jag dela med mig av min egenhändigt ritade skiss över lägenheten, om vi sedan får plats med alla möbler som vi tänkt är en helt annan sak. Men såhär ser det i alla fall ut i min hjärna just nu.


Skrivbord skrivbord på golvet där

Jag har idag fixat ett skrivbord. Det bor just nu i Storuman men tack vare snälla vänner så kommer det inom några veckor finnas i min ägo. Då ska vi bara ägna lite för mycket tid åt att slipa ner och måla om det, för att tillslut få det perfekta slutresultatet. Det kommer bli grymt!

Hemförsäkrning CHECK

Idag har jag fixat hemförsäkring. Återstår gör bara ICA-kort och säkerligen en massa annat viktigt som jag kommer glömma, typ adressändring. Kan inte ni hjälpa mig så jag inte glömmer, typ skriva en liten lista på saker som kan vara bra att tänka på och fixa innan, under och efter flytten? Eller ringa mig och tjata. Det funkar också.


Uppsnappat



"Nu kom orgasmen... (någon minut senare) är du klar snart?"

För att bara nämna en av de senaste minutrarnas konversationer.


Hjälp vad allt ska vara krångligt

Jag har ett drömskrivbord jag vill ha till vår lägenhet. Det ska vara gammalt i stilen, med några lådor. Enkla ben och inga pinnar eller grejer ivägen för benen. Fritt spelrum ska det vara. Nätt och ingen koloss. Nu har jag hittat det på blocket. Problemet är bara att skrivbordet bor i Storuman. Alltså 18 mil bort. Hur ska vi någonsin mötas?
Idag har jag även varit på ett grymt taggande möte med Ungdom mot rasism i Umeå. Kan lova att det snart kommer att smälla i stan med massa grymt som händer. Så himla kul! 
Nu kommer jag nyss från träningen som bara det i sig är ett äventyr. Både jag och Elin överlevde i alla fall och nu känner vi oss sådär lagom malliga över det (med all rätt). Mina armar är dock skakiga och Daniel påpekade att jag var lite speedad när vi talades vid alldeles nyss. Men så är det när det är måndag, veckans bästa dag. 
Tack för att du läst ända hit i mitt osammanhängande inlägg. Ska försöka bli bättre på att faktiskt skriva vettiga saker. Problemet är bara att det händer så sjukt mycket i mitt liv just nu att jag liksom står och hoppar och hyperventilerar om vartannat.  

Måndag morgon

Idag är det måndag. Bästa dagen på hela veckan, om man ska tro Johan i alla fall. Dock är jag benägen att hålla med honom idag, för jag känner mig både pigg och glad. Senare idag ska vi på möte med ungdom mot rassism (bra grejer, bli medlem gratis upp till 25!). Men innan dess ska jag hinna förbreda mig inför morgondagen då jag ska spendera större delen av dagen på Östra. Jag ska nämligen dit för att göra en enkätundersökning bland en herrans massa elever och samtidigt lobba lite för sommarlovsentreprenörerna som riktar sig till alla 1:or som vill ha sommarjobb!

Senare ikväll blir det att försöka sig på att träna igen. Förra veckan hände något med mina magmuskler så jag har haft riktigt ont några dagar, men nu är det rätt bra igen. Ska dock försöka ta det lugnt med situps och annat, vill inte gärna dra upp "skadan" igen. Så ser min dag ut, hur ser din ut?


Underbara liv

Att vakna i morse och veta att jag kan göra precis vad jag vill av den här dagen var underbart. Det slutade med att vi åkte ut till stugan och promenerade länge i solen. Sedan lyckades jag och Daniel vara anledningen till att en bil körde av vägen (han ville hålla ut lite väl mycket för oss), så vi fick hjälpa dem tillbaka på vägen. Efter att vi promenerat och lapat sol lagades det krabelurer och åts mackor. Grymt gott. När vi kom hem bastade vi länge. Och ungefär så härligt har dagen fortsatt. Mycket slappt, och väldigt behövligt!

Idag sörjer jag

Min väns vän med svår cancer har dött och jag känner mig tom. Varför är livet så orättvist?
Samtidigt är jag glad, hon fick träffa sin stora idol, sina vänner och äta massor av glass, tack vare Min stora dag. Hennes stora idol är Timo Räisänen och han har skrivit om dagen de träffades i Göteborgs posten. Men det hjälper föga. Hon var för ung för att dö. Det var inte hennes tur. Så idag är sorgens dag. 

update

Daniel har fått nytt jobb och vi ska fira det med att gå på bio ikväll. Imorgon ska jag upp för att jobba på Sandro mellan 11-14 och sedan ska vi ut och leta bohag i möbeldjungeln. Sedan måste jag fixa ica-kort och kolla bästa hemförsäkringen, för att nämna lite av alla göromål. Jag kommer troligen inte orka blogga i helgen.


Tusen saker och ingen tid

I höstas hann jag se alla intressanta program på alla tv-play kanaler som fanns. Jag hann pyssla. Jag hann sova och jag hann göra en massa annat. Jag hann faktiskt göra så mycket att jag hann bli less på mig själv mellan varven. Nu tycker jag mig inte hinna någonting. Jag jobbar. Kommer hem. Äter och pluggar. De senaste dagarna har jag förvisso inte haft plugg att göra då vi har "återhämtningstid" men istället har jag då somnat vid 10. I förrgår satt jag och Daniel och såg lite tv, så vid halv tio lägger jag mig tillrätta med huvudet i han knä och somnar! Inte nog med jobb och skola så har jag också börjat träna boxercise med Elin. Det är välbehövligt och kul, men det tar sin tid det med. Och ännu värre, jag har tackat ja till en lägenhet på Teg. Så den 15 april flyttar vi. Det är fortfarande ett under för mig hur vi ska hinna köpa de möbler som saknas och ordna med allt annat som behöver ordnas med. Men samtidigt, är det fruktansvärt kul!

Fredag på kontoret är fest

Det börjar dra ihop sig mot fredagskväll och folk börjar lämna kontoret. Fredagarna är de bästa dagarna. Då är det fredagsfika och lugnt och avslappnat. Fredagsfikat består av massor av gott bröd, pålägg i alla dess former och även en liten kaka ibland som avslut. Då gjorde det absolut inget att jag missat att äta frukost. Annars har jobbandet flutit på rätt bra i veckan. Folk har börjat prata med mig, hälsa, till och med på stan och stämningen känns lite mer avslappnad. Förmiddagen ägnade jag och Johan åt att redigera två filmklipp vi gjorde igår. Senare ska de läggas upp till lärarna och elevernas IT-handbok. Har ni tur lägger jag även upp klippet här, jag förstår ju att ni gärna inte vill missa en minut av mig framför kameran.

I helgen väntar tentaplugg, titt på en lägenhet, parmiddag med Jenny och Niklas och förhoppningsvis skidåkning ute vid havet. Hur jag ska hinna vila upp mig är och förblir en gåta, men just nu känns det riktigt skönt att ha hela denna roliga helg framför mig!


Jag är tråkig

Jag vet att jag är tråkig. Men jag jobbar mycket och försöker få ihop något som liknar svar till hemtentan. Tiden som blir över ägnar jag mig gladeligen åt att sova. Vi hörs när bättre tider infinner sig.

veckans syssla

Vi har fått en hemtenta och tio dagar på oss. Den är på all litteratur och för att ens ha en chans till ett högre betyg måste man använda sig av minst 3/4 böcker och gärna kursfilmer. Behöver jag säga att jag är lite orolig över hur detta ska sluta?

Hur ska detta sluta?

Jag och Elin har bestäm oss för att börja träna boxercise. Idag är första träningen och jag har redan börjar oroa mig för hur det egentligen ska sluta. Att träna har det varit lite si och så med den senaste tiden så det ska verkligen bli intressant att se hur detta går. Tur att vi är två i alla fall, och lite extra tur att jag ska få sova hos Elin i natt, då behöver jag inte röra mig lika långt efteråt.   


På jobbet

Idag på jobbet fick vi en whiteboard till kontoret. Den var stor och vit. Tills jag tvingade alla att rita ett självporträtt. Då blev den ännu finare. Ja. Det var dagens bästa händelse. Hur har er dag varit?

den riktiga historien om norrlänningar i Stockholm

Allt började på flygplatsen. Vi, alltså jag, Daniel, Ester, Matteus och Peter skulle, som sagt, flyga hela vägen till Stockholm. Första uppdraget var att hitta incheckningsautomaten. Den biten gick ganska bra, efter att vi letat fram diverse koder och annat som behövdes. Att skicka iväg väskorna gick också rätt smärtfritt.. men sedan började det bli värre. Vid säkerhetskontrollen fick några av oss vända om då de hade dricka med sig. Så vi ställde oss och halsade. I samma stund insåg en annan av oss att han hade ett par starka smärtstillande tabletter som dessutom var receptbelagda i fickan. Så han skyndade iväg till en papperskorg för att tömma fickorna på droger. Så tyckte vi oss vara redo för att bedräta säkerhetskontrollen återigen. Men vissa av oss var det inte, för det tjöt och tjöt. Tillslut tog vi oss i alla fall igenom och kunde så smånging om sätta oss på planet för att åka mot hufudstaden.

Under flygturen gick allt smärtfritt, det handlar ju trots allt bara om att sitta stilla i lite mindre än en timme. Så kom vi fram och skulle leta oss mot väskorna. Inte heller några problem, vi följde bara med flocken så att säga. Och det var efter detta som det stora äventyret började. ArlandaExpress gick fort och vi var lite impade över hastighetsmätaren som fanns, sådär som bara Norrlänningar är. Sedan skulle vi köpa biljett till tunnelbanan och det var nog det krångligaste jag varit med om. Norrlänningar som vi är förstod vi såklart inte inom vilket område vi skulle köpa, sedan kände knappt automaten när man försökte trycka in sina val så mina fingrar blev alldeles trötta (man kunde såklart heller inte köpa flera biljetter i ett, utan var nödvändigtvis tvungen att göra samma procedur för alla). Så var det dags att betala. Bara en liten detalj. Automaten kunde inte läsa kortet, så man fick liksom ta ut och stoppa in det ett antal gånger för att tillslut få det att funka. Sådär. Då återstod bara att hitta till tunnelbana, pendeltåg och hotellet....

Annars hade vi det roligt i Stockholm. Vi såg till att fixa en guide redan samma kväll som fick visa oss runt på söders restauranger. Lördagen bjöd på thaimiddag som var oerhört god men också väldigt stark och ändå tog jag bara en rätt med 2 av 3 stjärnor. Därefter började äventyret i Stockholms nattliv. Vi hann med både källare, gayklubb, boul-källar-pub och skyscrape långt upp i luften. Hemma på hotellet var vi igen vid 3-tiden och då stupade vi i säng. Dagen efter hann vi med en del shopping, indisk lunch, kaffe på ett fik och så sushibuffé till middag. Så var det dags för helgen stora event, Kent konserten. Den var givetvis jättebra och alla var nöjda efteråt, trots att vi knappt hann utvärdera upplevelsen innan Peter ledde in oss på andliga diskussioner. Vi pratade om gud till klockan var närmare 4 på natten innan vi tog vårt förnuft till fånga och återigen stupade i säng. Sista dagen i Stockholm var Esters födelsedag så vi skyndade oss ner på affären som låg alldeles vid hotellet och köpte tårta medan Peter ihärdigt vaktade födelsedagsbarnet. Ester blev mycket glad och vi fick en trevlig avslutning på vår vistelse i Stockholm.        


Norrlänningar i Stockholm

Jag hade tänkt skriva ett mycket fyndigt och roligt inlägg om norrlänningar i Stockholm ikväll, men livet kom liksom emellan. Eller livet och livet, vi ska kanske inte överdriva. Bygglov, huvudvärk och pluggande kom emellan. Och nu kallar sängen. Blir att stiga upp vid 6 imorgon och jag har inte vant mig än, vet aldrig om jag kommer göra det. Klockan 7 funkar, men 6... det tar liksom emot bara av tanken. Nåväl. Roligare uppdatering lovas inom kort.