Kosten att förstå sig på andra

Min pappa brukar alltid säga att han gillar att laga mat, det är att komma på rätterna som är problemet. Jag har alltid suckat och hänvisat till diverse receptböcker jag gjort åt honom och inte alls förstått mig på hans resonemang. Förrän nu. Jag har en hel hög med kokböcker. Kan egentligen massor av recept. Men när jag försöker få ihop en lista med rätter för veckan tar det helt stopp. Inspirationen är som bortblåst. Älskade pappa, nu förstår jag precis vad du menar!


Min fina Daniel, pappa och Ulla för snart ett år sedan


Dagens beslut

Hejdå Sävar vårdcentral. Nu sticker jag till en, jag skäms för att säga det, privat vårdcentral som är villig att hjälpa mig.

Ibland rasar man men då är det bara att ställa sig upp igen

Det är otroligt vad jag har lite ork emellanåt. Igår sov vi riktigt riktigt länge och ändå rasade jag ihop av utmattning vid middagen. Lördagen fick därför bli rätt lugn, morsdagspresent hann vi dock fixa innan energin packade ihop sig. Idag har jag däremot fått tillbaka en hel del kraft så jag har ägnat förmiddagen åt att baka bröd och stöka i ordning i lägengeten. Nu ska jag åka till världens bästa mamma för att fira morsdag och äta supergod middag. Senare ikväll ska jag och Rebecka se Sex and the city 2 på bio, ska bli grymt kul, men jag oroar mig lite inför hur jag ska lyckas hålla ögonen öppna.

Jag har fasat en del inför sommaren. Jag har två månaders uppehåll i min anställning och det känns givetvis grymt skönt -men däremot är det inte lika skönt att veta att man har två månader utan lön. Men idag bestämde jag mig bara för att njuta av ledigheten och skita i att det kommer gå åt en del sparpengar, det drabbar ju trots allt ingen fattig.

Dålig morgon måste sluta med bra kväll

Min dator kunde bara skriva siffror imorse. Efter en orolig natt med dålig sömn och ryggont kändes det inte som det bästa när datorn fuckade sig. Att sedan gå ut i ösregn och cykla till jobbet blev ännu en misslyckad aktivitet, men å andra sidan kan ju inte kvällen sluta sämre än morgonen så det känns hoppfullt att cykla hemåt nu.

Först ska jag bara packa upp mig från sackosäcken som numera är min kontorsstol (lovar er att det är det bästa som finns, min produktivitet har ökat med 300%). Sedan ska jag förbi biblioteket och lämna tillbaka en bok samt hämta ut ett paket på ICA hade jag tänkt. Jippi! Ikväll ska jag rita CV förresten.

Detta är beviset på att min sista stora uppgift i kursen är INLÄMNAD!


mycket jobb + och mycket verkstad = bra kombo

Igår var jag sjukt effektiv. Jag och Daniel hade gjort upp en lista med allt som skulle göras och tillsammans betade vi av det på någon timme. Jag hann laga mat, plocka undan i lägenheten, dammsuga, bädda sängen, vika in min tvätt och bäst av allt -Plugga! Nu är det bara några få veckor kvar av kursen och det här är sista stora uppgiften som ska in. Allt tidigare har gått oförskämt bra med tanke på att jag varit dålig med att läsa de kapitel vi blivit tilldelade. Hoppas bara att den trenden håller i sig och även denna uppgift blir godkänd.

Ikväll ska jag och Daniel troligen bege oss ut och testa inlinesen för första gången i år. Nu när vi kommer att åka i stan tyckte jag att det var bra med en hjälm, så det har jag också införskaffat (en sån där blå egg-head-hjälm som alla coola kids har, tyckte det passade mig). Återstår bara att leta upp skydden... om jag inte vill skrapa upp hela mig. Jag kan nämligen inte bromsa än. Och jag blir lite rädd när det går för fort. Lovar uppdatering om detta när tillfälle ges!

Blä för vårdcentral

Idag har jag bråkat med vårdcentraler. Nu är jag arg. För min hals är fortfarande svullen med prickar som stinker. Och jag kommer antagligen få lida ett tag till innan jag får hjälp. Både sjukvårdsupplysningen och Telenors egen sjuksköterska tyckte att problemet skulle kollas upp med halsprov men i Sävar är jag inte välkommen och på Teg måste jag skriva över mig och sedan vänta i cirka 3 veckor. Det är sånna gånger som dessa jag undrar vad skatten egentligen går till, jag hoppas att det är till annat än sjuksköterskornas fikaraster. 


Nästa gång jag ringer har jag laddat med några argument... eller ja.. kanske mer hot:
-Både sjukvårdsupplysningen och Telenors företagssjuksköterskor anser att jag bör kolla upp halsen för att fastställa vad som är fel, är de inkompetenta eller är du bara överintelligent som kan diagnostisera mig efter ett kort telefonsamtal?
-Tar du ansvar för mitt dödsfall om det skulle ske? Halscancer? Eller vad det nu kan vara. Känner du dig tillräckligt trygg med att säga att det är virus eller kan det vara värt att ta ett snabbt och enkelt litet halsprov?
-Jag känner inte att jag vill vara skriven på en vårdcentral där jag inte blir hjälpt, är du medveten om att nya vårdreformen gör att alla patienter ger er cash som finansierar bland annat din och dina kollegors lön?
-JAG betalar DIN lön, DITT jobb är att hjälpa MIG

Biter inte det ska jag säga att jag spelat in samtalet och be att få tala med chefen. Kanske funkar det. Fast, jag vet ju hur det brukar sluta. Jag viker ihop mig from som ett lamm och går med på att vänta en vecka till "för det kommer säkert försvinna, bara du väntar liiiite till".

Tack för din kommentar Henrik

Hej Henrik!
Jag visste inte att du läste min blogg, men det var väldigt festligt med din kommentar.
Men det var tråkigt att du inte lämnade någon blogglänk till dig, så jag kunde svara.
Kanske skriver du inte längre på någon blogg, synd i så fall.
Om du gör det kan du väl skriva länken till mig, så jag kan skriva dig ett svar.
Jag har nämligen några frågor som upptar nästan hela min fritid, som du säkerligen har svar på.
Vi hörs, soliga hälsningar Ann


Jag har ett eftersprång


Jag, lyckligt ovetande om min "nitlott" till födelse


Ny, och tydligen även gammal, forskning visar att vårbarn har ett försprång i skola och idrott. Vi vinterbarn har således även en nackdel av att vara födda på fel sida året. Jag tycker att det är väldigt intressant, hur har man egentligen fått fram detta resultat? Och om de nu stämmer vad sjutton ska vi göra åt saken? Speciella klasser för alla som fyller år från augusti-oktober? Förbud mot att föda barn på "fel" sida av året?

Jag kan givetvis inte tala för hela massan vinterbarn, men jag känner mig inte efter. Jag har gått ut både högstadie och gymnasie med toppbetyg. Jag kan i princip bli vad jag vill medan mina vårkompisar pluggar upp betyg på komvux. Varför lägger vi ner så mycket tid och kraft på forskning vars resultat inte kan göras så mycket åt? (mer än två skolstarter som bara gör mig än mer ledsen). Kan vi inte istället enas om att olika barn har olika förutsättningar. Vissa har lätt att lära, andra har det svårare. Oavsett om du är född i maj eller oktober ska du ha rätt att få den hjälp du behöver för att klara skolan på bästa sätt. Bara för att du är född i december ska du inte bli utdömd på förhand, varken av lärare, föräldrar eller samhället.

"Man kanske kan beskriva Dalai Lama som en lite rasistisk, främlingsfientlig kinesofob eller nått sånt där"



Såhär på morgonkvisten har vi roat oss med att se gårdagens västerbottensnytt. Inslaget vi var ute efter, om Sverigedemokraterna i Umeå, levde sannerligen upp till förväntningarna. Henrik Agerhäll, SD:s toppnamn i Umeå (på kommun och landstingslistan) har helt klart en del att lära av Tamara Spiric när det kommer till mediaträning. Fast i hans fall kanske det bästa vore att helt hålla sig borta från media, med tanke på vilka godbitar inslaget bjöd på.

Henrik Agerhäll jobbar på posten får vi veta. Sedan berättar reportern att Sverigedemokraterna satsar på 3-4 mandat i kommunfullmäktige, men de tänker inte driva någon valkampanj. Henrik säger såhär om mandaten:
"Jag skulle helst se en 3-4 stycken i kommunfullmäktige, så man slipper sitta där själv i kommunfullmäktige. Det skulle va.. ja... man kan ju väcka debatt i sina egna frågor men det är ju lite roligare om man är några stycken så man är ett litet gäng."

Sedan får vi veta att Henrik Agerhäll även ställer upp i landstingsvalet, men han verkar inte riktigt ha klart för sig vilka frågor han ska driva där. "Jag tror att i vissa frågor är det mer för oss att flyta med strömmen." Det här tycker jag är ett väldigt spännande uttalande. Rösta på mig, jag kommer att flyta med strömmen. Vad har du då där att göra? Bara en liten fundering sådär. Men än har ni inte hört det bästa. Henrik avslutar det hela med en underbar liknelse, hur han får ihop det är dock för mig och mina kollegor oklart, men roligt är det i alla fall.

"Jag brukar ju jämföra med situationen i Tibet, då har man ju exempelvis Kineserna som försöker trycka ner den tibetanska kulturen och verka för att flytta in kineser som arbetar i gruvor osv. Så finns den där killen Dalai Lama som motsätter sig den där processen. Man kanske kan beskriva Dalai Lama som en lite rasistisk, främlingsfientlig kinesofob eller nått sånt där.. så. Jag anser inte att jag är främlingsfientlig men jag kanske är lika rasistisk och främlingsfientlig som Dalai Lama, så långt kanske man kan sträcka sig."


Henrik Agerhäll i egen hög person


Kvällens fundering

Hur länge kan man kalla någon för vän. Är man fortfarande vänner om man inte setts på ett år. Knappt talats vid på lika lång tid. När slutar man vara vänner? Och vars går gränsen mellan vänner och bekanta.. kan man gå från vänner till att bli bekanta? Snälla alla kloka, 12 läsare, hjälp mig nu. Berätta för mig hur det ligger till. 




"Jag blir hellre kommunalråd i Umeå"

I VK kan man läsa om att Tamara Spiric valts in i vänsterpartiets styrelse. Längre ner i artikeln frågar reportern


"Har du funderingar på att ta dig in i riksdagen på sikt?

- Jag har inte funderat på det. Jag blir hellre kommunalråd i Umeå och är med och gör Umeå bättre."


Jag vill bara konstatera: Så himla bra svar!

IKEA Sundsvall Hem Skratt Lugn Händig

Det har varit en intensiv vecka. I måndagskväll, efter jag och Rebecka varit på tjejnätverksträff, började vi åka mot Sundsvall. Resan gick bra, antar att det inte kan gå annat i en skinande Audi A4 med Rebecka bakom ratten, och vi kom fram strax innan midnatt. På tisdag började tre intensiva, lärorika och roliga utbildningsdagar. Och när vi inte satt och kreativitetade oss eller nätverkade så myste vi i Sundsvall stad. Ett besök hos Bäcka hann vi också med, och årets första grillning för min del. Underbart roligt och gott var det. Innan det var dags för hemfärd hann vi givetvis förbi IKEA också och där shoppades det friskt (jag stod för den största delen men även Johan och Rebecka lyckades hitta några grejer). Så igårkväll när Daniel åkt till kyrkan och jag varvat ner efter jobbet började jag skruva upp tavellister och spika tavlor. Resultatet blev mycket, mycket bra så snart kan jag börja njuta av att sitta hemma i "lillhaket". Nu försöker jag njuta av helgen hemma hos Daniel. Vi har gått en promenad i solskenet och ätit en glass, till middag blir det grillat. Ja, ni förstår kanske att livet är bra.

En av mina tapas-tjejer