På P3:s hemsida frågas om jag gör något för att förändra världen. Fyra alternativ och inget känns rätt. Just nu förändrar jag bara genom att leva. Genom diskussioner på jobbet, med vänner och familj. Kanske genom en liten slant i bössan som strategiskt placerats vid kassan på ICA. Genom att le mot världen ibland. Stanna och småprata med tanten som beklagar sig över sin rygg och lyser upp av glädje för varje sekund jag vill sitta kvar och dela studen.

Jag är inte på platser där kris råder. Jag har inget fadderbarn, och trots att jag så länge tänkt att det är dags, skänker jag inte en större del av min lön till sånt jag tycker är bra. Sånt som gör mig glad i magen. Jag jobbar inte volontärt och det händer att jag väljer billiga alternativ framför fairtrade. Inte utan dåligt samvete, men jag gör det. Jag tänker inte på miljön i varje vardagshandling och ibland är jag så egoistisk att jag bara ägnar tid åt att tänka på mig själv. 

Jag tror att vi alla kan förändra världen. På vårt sätt och med vår kraft. Vi måste följa våra hjärtan. Se vart det leder oss och lita på att det är rätt. Jag vet inte vilka vägar mitt hjärta kommer ta mig, men jag vet att jag är en människa som har kraft och möjlighet att förändra världen. Och jag behöver inte ens begränsa mig till fyra alternativ varav två passiva, för livet är så stort. Större än du någonsin trott.