"Man kanske kan beskriva Dalai Lama som en lite rasistisk, främlingsfientlig kinesofob eller nått sånt där"



Såhär på morgonkvisten har vi roat oss med att se gårdagens västerbottensnytt. Inslaget vi var ute efter, om Sverigedemokraterna i Umeå, levde sannerligen upp till förväntningarna. Henrik Agerhäll, SD:s toppnamn i Umeå (på kommun och landstingslistan) har helt klart en del att lära av Tamara Spiric när det kommer till mediaträning. Fast i hans fall kanske det bästa vore att helt hålla sig borta från media, med tanke på vilka godbitar inslaget bjöd på.

Henrik Agerhäll jobbar på posten får vi veta. Sedan berättar reportern att Sverigedemokraterna satsar på 3-4 mandat i kommunfullmäktige, men de tänker inte driva någon valkampanj. Henrik säger såhär om mandaten:
"Jag skulle helst se en 3-4 stycken i kommunfullmäktige, så man slipper sitta där själv i kommunfullmäktige. Det skulle va.. ja... man kan ju väcka debatt i sina egna frågor men det är ju lite roligare om man är några stycken så man är ett litet gäng."

Sedan får vi veta att Henrik Agerhäll även ställer upp i landstingsvalet, men han verkar inte riktigt ha klart för sig vilka frågor han ska driva där. "Jag tror att i vissa frågor är det mer för oss att flyta med strömmen." Det här tycker jag är ett väldigt spännande uttalande. Rösta på mig, jag kommer att flyta med strömmen. Vad har du då där att göra? Bara en liten fundering sådär. Men än har ni inte hört det bästa. Henrik avslutar det hela med en underbar liknelse, hur han får ihop det är dock för mig och mina kollegor oklart, men roligt är det i alla fall.

"Jag brukar ju jämföra med situationen i Tibet, då har man ju exempelvis Kineserna som försöker trycka ner den tibetanska kulturen och verka för att flytta in kineser som arbetar i gruvor osv. Så finns den där killen Dalai Lama som motsätter sig den där processen. Man kanske kan beskriva Dalai Lama som en lite rasistisk, främlingsfientlig kinesofob eller nått sånt där.. så. Jag anser inte att jag är främlingsfientlig men jag kanske är lika rasistisk och främlingsfientlig som Dalai Lama, så långt kanske man kan sträcka sig."


Henrik Agerhäll i egen hög person


"Jag blir hellre kommunalråd i Umeå"

I VK kan man läsa om att Tamara Spiric valts in i vänsterpartiets styrelse. Längre ner i artikeln frågar reportern


"Har du funderingar på att ta dig in i riksdagen på sikt?

- Jag har inte funderat på det. Jag blir hellre kommunalråd i Umeå och är med och gör Umeå bättre."


Jag vill bara konstatera: Så himla bra svar!

Uppsnappat



"Nu kom orgasmen... (någon minut senare) är du klar snart?"

För att bara nämna en av de senaste minutrarnas konversationer.


Så här låter det kring mig

Ann -Varför har jag dig på msn??
Daniel -Jag vet inte.
Ann -OCH VARFÖR ÄR DU DEN ENDA I KATEGORIN FAVORITER? Jag har inte ens lagt till dig.
(konstpaus)
Ann -Har du lagt dit dig själv? Erkänn.
(Tystnad)
Daniel -Nej, jag har inte lagt dit dig.


Jag fattar inte hur Daniel lagts till min msn. Alltså ärligt, jag ville skona vårt sköra förhållande från sådant trams. Nu var det förstört. Dte är kanske lika bra att göra slut direkt?

Ytterligare verklighetsskildringar á la pa100

Ni är dåliga på att kommentera mina verklighetsskildringar av ett liv i missbruk. Är de så vardagliga att ni inte reagerar? Kom igen! Visa lite upprörda röster. Eller gäller ordspråket "som man bäddar får man ligga?". Detta utdrag kommer troligen att vara med i boken så jag vill gärna få lite respons från er vanliga dödliga. Om ni orkar och har lust.

"Jag träffar Odd-Björn några veckor senare, vi möts på väg mot Öppen Gemenskap. Jag ska dit och göra ytterligare några intervjuer. Odd-Björn hoppas på att hitta någon som kan bidra med några kronor för bussresan hem, de småpengar han har räcker inte till. Jag har inga pengar att erbjuda mer än femkronan jag senare hittar i fodret på min jacka. Då har han redan hunnit gå. Tomhänt. För på Öppen Gemenskap fanns heller ingen som var villig att sponsra hans resa hem. Jag kan inte låta bli att tycka att det är tragiskt. Att ha ett boende men inte pengar att ta sig dit. Det kanske man skulle kunna kalla ironi. Fast det är verkligheten."

Jag är fylld av smicker

Idag gav Daniel mig två komplimanger, jag har svårt att välja vilken som var bäst.. men.. ja.. bedöm själva.

1.
-Alltså du är bara så fruktansvärt vacker när du gråter

2.
-Förlåt att jag är så jobbig att handskas med (jag grät som sagt, jag gråter massor)
-Äh, det är ingen fara hade du inte varit sån här hade jag nog tröttnat för länge sedan..

Det känns som vardagsmat

Det som är läskigast är att jag inte längre blir chockad och förbannad, jag reagerar knappt utan tänker "Ja, vissa har det jävligare än andra" ungefär. Det är ju sjukt att vi ens tillåter människor sova ute, okej att det fungerar ganska bra men det är fan inte mänskligt.


”Under ett par månader på sommaren hade jag inget boende, några dagar bodde jag hos kompisar sedan har man bott uppe på parketten, högs upp i trapphuset brukade man ligga och det gick ju ganska bra bara man klev upp tidigt på morgonen så det inte blev något liv – det kunde vara lite kallt och ibland lite varmt men jag har ändå inte behövt vara utan boende någon längre tid.”
B-O

Vilken värld lever vi egentligen i?

-

"Den enda gången jag kan slappna av och känna mig trygg

är när mitt barn ligger på intensiven"
Mamma till en person som missbrukar narkotika

-


Vad har vi egentligen för samhälle där vi plågar människor på det här sättet?
Intensiven är enda platsen då man kan känna sig riktigt säker
på att sonen inte kommer ta en överdos.
Det är verkligheten.

Så här låter det när jag åker med Daniel

Daniel kan köra bil, det är bara det att jag inte vågar lite på det riktig. Igår skjutsade han mig till skolan och Hampus fick sig också en tur, fast i baksätet. Därifrån kom det mest något som liknade kiknande läten från en pojke som hade svårt att hålla sig för skratt. Det bör dock tilläggas att de två senaste gångerna (innan denna) har jag varit jättelugn och inte klagat alls på Daniel. Knappt skrikigt alls. Eller ens kommenterat hans sätt att transportera mig från punkt A till punkt B. I och för sig kan det kanske bero på att jag i det närmsta varit i sovande tillstånd och inte haft vare sig förmågan eller energin att snappa upp vad som händer runt om. Men såhär brukar det i alla fall låta i vanliga fall:

A: LUUUUUUUUUUUUUUGN! Man behöver inte köra in i bilen framför!!
D: Men det är ju 70 här! Då kör man 70, inte 50!
A: Men dom vill väl bara titta på utsikten. Sakta ner, du är alldeles för nära. Jag har räknat det är bara 2 sekunder!
D: Jaja, men kör man sådär sakta borde man straffas. Eller i alla fall lida.
A: NEEEEEEEEEEEEEEEEJ! Lugna dig. Prova och se om det går att köra 50 trots att det står 70 på skyltarna. Jag lovar det går.
D: Alltså Ann kan du bara låta mig köra och vara tyst?

Jag är tyst ett tag. Det är en arg tystnad. På några sekunder.

A: Men TITTA på vägen.
D: Jamen jag GÖÖÖR ju det.
A: Nej, det gör du inte! SLUUUTA!! Håll båda händerna på ratten!
D: HAHAHAHA. Nej, det tänker jag inte.

Ja.. och så fortsätter det. Helt meningslöst men fruktansvärt underhållande. I alla fall om man sitter i baksätet.

Kommunikationsproblem

X ringer äntligen, jag har själv försökt nå X under hela gårdagskvällen och idag. 

X -Vad gör du ikväll?
A -Va? Säg inte att du menar allvar?
X -ÖÖÖH?
A -Minns du inte vad VI ska göra i kväll?
X -Hm.. nej?
A -DU ÄR SÄMST
X -Jahaa.. är den där teatern idag? Oj..
A -Ja, oj! 

Därefter följer ett långt mummel. Hur ska vi lösa detta. Jag förstår det som att X inte kommer hinna hämta sin biljett innan teatern börjar eftersom X inte är hemma. X förstår det som att jag inte har någon biljett. Jag är förbannad (men inte förvånad) och X ångerfull och fundersam (= jag har övertaget).

A -Du får allt ringa upp mig när du kommit på hur du ska göra för att lösa det här!
X (ynkligt) -Okej. Jag gör det...

Cirka 15 minuter senare. 
X -Jag har ringt till profilteatern nu, de är inte 100% att det löser sig men troligen så gör det det. 
A -Ooookej. Vad bra.
X -Ja, men då börjar jag köra hemifrån nu.
A -ÄR DU HEMMA? Men din biljett är väl hemma?
X -Ja??
A -Vad är problemet då?
X -ÖÖhh.. men du har väl ingen biljett?
A -Ja, det är klart att jag har en biljett. Och du har en biljett?

Ja.. så slutar denna underbara konversation. Alltså, jag måste vara hemskt dålig på det där med kommunikation, från och med nu ska jag försöka tala i klartext. Det blir ytterligare ett av mina nyårsmål. -Att göra mig förstådd så att dumma missförstånd kan motverkas.  

Tjuvlyssnat

Ibland behöver man ett riktigt gott skratt, då kan man alltid leta sig mot youtube, tjuvlyssnat eller de tusentals andra sidorna med humor. Kanske har du din egna favorit du kan dela med dig av? Här får ni i alla fall några roliga tjuvlyssningar direkt serverat på bloggen.


Ica Supermarket, Alvesta

Tjej 1 ~15: Alltså, jag vet knappt vilka några av de där killarna är.
Tjej 2 ~15: Du vet ju vem Snygg-Viktor är.
Tjej 1: Åh, han är så jävla snygg! Han hade en skitstor finne i pannan idag och till och med den var perfekt.



Buss 809 mot Gullmarsplan

En kille och två tjejer ~17 pratar om killens nya hund.
Killen: Jag ska lära den allt jag kan!
Tjej 1: Haha, det blir ju inte mycket inte!
Tjej 2 nickar instämmande.
Killen: Joo fan, jag ska lära den matte! Tänk va coolt om jag ba "vad är 10+5?" och så skäller den fem gånger!
Alla blir tysta.


Treans spårvagn, Göteborg

Två tjejer ~20 sitter på spårvagnen. Den ena av dem pratar med två äldre norska par om det ena parets son som ska doktorera dagen därpå. En man ~35 ställer sig upp och avbryter samtalet.
Mannen: Pratar du alltid så här mycket när du åker spårvagn?
Tjej 1: Det beror väl på, men ja, om det finns någon att prata med. Det är ju roligare att prata än att hålla käften.
Mannen: Det tycker inte jag.
Tjej 1: Så du tycker att det är roligare att hålla käften?
Man: Ja.
Tjej 1: Men gör det då!
Hela spårvagnen börjar skratta.


Utanför Djupadalsskolan, Malmö

En tjej ~16 och en tjej ~11 pratar. De verkar vara systrar.
Lillasystern: Vad händer med tamponger egentligen? Tar man ut dem?
Storasyster: Ja, vad trodde du? Att man bajsar ut dem eller?
Lillasystern (ser fundersam ut): Ja... Att de kanske smälter eller så.


Samtalsämnet just nu

"Jag har pissat ute i större delen av Europa"
                                                                Pojke 18år

Dagens visdomsord


"Att gå genom livet och underskatta sig själv,
är som att köra bil med handbromsen i"

Ombytta roller

Det började med att jag skulle packa min väska inför Sundsvallsresan imorgon och slutade med att jag och mamma rev ut hela hennes garderob för att skapa lite ordning. Min mamma är pedant på många områden, hon dammsuger och städar flera gånger i veckan och försöker hålla rent och fint runt om sig. Tittar man däremot in i hennes garderob ser man bara en hel massa kläder som är inkastade, intryckta och i bästa fall slaffsigt upphängda med avigsidan ut. Jämför man sedan mammas garderob med min märker man snabbt att ordningen är, utan att ta i, betydligt bättre i min garderob. Jag har speciella hyllor för speciella kläder, hänger vissa och viker andra. Dessutom viker jag alltid mina trosor innan jag stoppar in dem i den speciella korgen som jag har för dem. Ibland har jag, liksom alla andra dagar då jag inte orkar vika kläder men då knökar jag in dom för att dagen därpå återställa ordningen.
   Men slutpratat om min garderob och dess ordning. Det var mammas garderob vi skulle få ordning på. Jag tog genast komandot, van klädes vikare som jag är medan mamma började med en metod som gick ut på att dra ut ett plagg på måfå, kolla lite snabbt på det och sedan trycka tillbaka det denna gång på andra delen av garderoben. Jag fick rätt snabbt stopp på hennes fasoner och tvingade henne att slita ut samtliga plagg, kolla på dem mer än en sekund för att sedan besluta om jag skulle vika, hänga eller kasta dem. Från början vara mamma mycket kritisk "Nej, men jag ska inte kasta någonting!". Men när vi började nå slutresultatet hade även en liten släng-hög tornat upp sig på golvet. Dessutom fick jag tre par byxor, en sporttop och en söt bikiniöverdel, som trots sin ålder faktiskt både passade och går att ha på sig offentligt.  


Livlig diskussion om den fulaste kjolen världen har sett, men som är riktigt gosigrt lurvig.
Ann -Men den där kjolen kan man ju göra en finfin kudde utav!
Mamma -NEEJ, men den är jättegosig att ha på vintern. Den är verkligen varm
Mamma ser min skeptiska blick
Mamma -Jaa, jag vet att den inte är så snygg. Det visste jag redan när jag köpte den men den är som ful-snygg.
Ann -Ful menar du?
Mamma -Jaa, men.. jaa.. den är ju skön.. den skulle nog bli en fin kudde..

 


Dagens citat



Kille 18 är upptagen med sitt tal, frågan är hur upptagen....
"Du får bara störa om du ska snacka snusk med mig..."



image17
En (kall) sommarkväll, nästan höst
Vad vore livet utan er?


Sitta på ett moln

Jag kommer aldrig glömma den där blicken. Den dröjde sig kvar, länge. Och det kändes som om tiden stannade. Som om allt liv runt om frös till is och bara vi två fanns. Ensama på jorden. Och våra blickar möttes. I en evighet, som varade några sekunder . . .

image9image6image8

"... nånstans måste vi tagit fel i valet utav stig
likt en Björn eller Tiger fast Tigern kom bort
som små flugor som fastnat i slem
vi vet inte riktigt hur vi ska komma hem
vi ska sitta på ett moln
sitta på ett moln
när jorden är tom och alla är döda
hoppar vi ner då ska vi odla vår gröda....."

Jag slår ett slag för Kapten Kid, inte toppklass men det är gulligt bra. Och jag gillar det.
Gör du det? http://myspace.com/kaptenkid

En snabb snabbis

Här ska jag servera ett citat direkt från min vän Jenny "sångfågeln" Berglund.

-Åh.. hur går den där låten nu igen?!! (Jenny klurar...)
Juuuuuuste, nu minns jag.

"Fåglarna i havet och fiskarna på taket...."

-


Dags att möta ytterligare en dag, med ett leende!


De tio fräckaste djuren

Detta inlägg är tillägnat Anton!

1. Geoparden      
Om jag kunde springa i 96 km/h skulle jag aldrig behöva bekymra mig över att missa bussen

2. Grisen           
Jag har hört att dom har orgasm i 30 minuter... behöver jag säga mer?

3. Fossan
Det är ett underligt djur där honan genomgår en tillfällig könsförändring och blir hane. Slipper man undra över hur det skulle vara att byta kön.

4. Kameleonten
Så fort modet svänger är det bara att byta till en trendigare färg. Praktiskt!

5. Pingvinen     
Dess gångstil kan inte väcka annat än skratt och de är allmänt tuffa i sin klädsel.

6. Highland Cattle
Det är en sån där hårig kossa. Med den klädseln behöver man aldrig bekymra sig över att frysa.


7. Läderlappen
Det är djuret med den mest välutvecklade hörseln. Aldrig mera tjuvlyssna, du hör ändå.

8. Latmasken
Enda ryktet att leva upp till är att man ska vara lat, och hur svårt är det?

9. Lämmeln
När man böjar känna sig lite väl mycket som en i mängden är det bara att dra ut i lämmeltåg och begå massjälvmord. Enkelt och trevligt med lite gemenskap under tunga stunder i livet.

10. Havsörnen
Tänk att kunna sväva över alla och ha en sån respekt att ingen vågar göra annat än gapa, så mäktigt.


För att se andra tuffa djur rekomenderar jag:
http://www.humandescent.com/  

För att se Antons lista rekomenderar jag:
http://limtub.bilddagboken.se/


Köp mig för en tia

Man kanske borde sälja sig. Då skulle man dels få in gott med kosing och heller inte behöva bekryma sig över hur man ska spendera kvällarna. Kanske lite enformigt men som om inte allt annat i livet redan är det? Och på köpet kanske jag skulle ha råd att köpa en ny iPod eftersom den inte verkar dyka upp på egen hand. Om du känner att du har tagit den, kom igen. Ge tillbaka den, jag har inte mycket i livet jag älskar som min iPod....

Jenny: Hur är det där ordspråket nu igen. Det med guldkorn i munnen?
Ann: Du menar Morgonstund har guld i mun....



Tur att jag sedan min brors födelse har lärt mig konsten att tolka de mest tillfixade meningarna. Man har användning för det ibland. Och det är den brodern som föddes för snart fjorton år sedan. Herrejissus "vad tiden går snabbt". imorgon ska vi fira stackarn, och det enda han har vett att önska sig är en pinne, kotte och lite pengar. Man har det inte lätt när man ska fylla fjortis må jag säga. Spa med Jenny ikväll, så ni vet vars man bäst spionerar för att få syn på vältränade kroppar.  Det var det, puss och vi hörs.


De som sa det som aldrig sades

Jag vaknade vid tre i natt, lampan var tänd och boken låg slängd åt sidan. Jag var kissnödig och jag hade somnat just när Salander börjat smida sin hämnd. "Flickan som lekte med elden" är så bra, att man stupar hellre än sparar de sista två hundra sidorna till morgondagen. Detta ledde till att morgonens uppgift i vilket fall som helst blev att avsluta boken, som efter varje sida såg till att ytterligare en pusselbit föll på plats. Och givetvis slutade den lite för fort, oklart och lite för lockande inför att läsa nästa bok. Ja, ja Stieg Larsson du har vunnit kampen, se bara till att skriva ett par böcker till innan du dör så ska jag inte klaga mer.
   I går samlades vi hemma hos Hanna, med frukt och choklad i massor. Vi hade planerat in en fonduekväll med chokladdoppad frukt, och fonduekväll blev det. Jag tror knappast att jag behöver nämna att det var väldigt gott, det är en ekvation som är allt för enkel att förstå sig på. Och som alltid var det trevligt, en energiförhöjare och ett perfekt avstamp från en svettig skolvecka. Mer om det tänker jag nog inte säga.


Vi pratar om en person X som både har snygga bröst? och ny frisyr
- Men vadå, skulle du typ säga SNYGGA BRÖST när hon kom in eller vadå?!
- Nej Elin, vi pratar om håret...


Tomma ord

Egentligen hade jag bara tänkt skriva ett enkelt litet cittat idag, men eftersom Emil Jensen var så bra så kan jag inte låta bli att skriva det också. Och sitta och vara lite sådär små deppig över att jag låtit lite drygt sexton år av mitt liv bara passera utan att lägga märke till denne man. Inte på det viset att jag tänker "gud vilken hunk, han kan man bara inte missa", nej jag tänker snarare att vad kul man skulle kunna ha med en sån där människa. Fast i samma stund inser jag att det är hans yrke att roa, han kanske är dötråkig hemma bara för att sedan kunna vara hur rolig som helst när han är på jobbet. Vad vet jag? Och sedan skulle han aldrig vara hemma utan ute på sånna där cykelturnéer och andra små resor för att roa resten av Sveriges befolkning, det vill säga alla utom mig. Emil Jensen är nog bäst på scen, för där är han lysande.

Vi satt och löste lite klurigheter som Flanken klurat ihop där det var lite olika bilder med drag och andra små detaljer, utav detta skulle man sedan lyckas få ut olika ord. Alla med ordet drag i sig. Jag sitter med Sanna, Anton och William och vi har just löst ordet "dragkedja" då William glatt utbrister
"JAAAA, men då måste ju cykelkedja finnas med någonstans också!!"

det mörkaste mörker kan bara bli ljusare

Gårdagen i skolan, var bokstavligen ett helvete. Inte en enda god nyhet att pigga upp mig, men desto fler jobbiga. Från att ha befunnit sig på en någorlunda genomströmmande plats har vi fått flytta våra skåp till skolans, utan tvekan mest döda lilla vrå. Det är knappt så jag själv hittar dit, så chansen att man stöter på någon obehörig där är minimal!
   Vårat schema är nog tvåornas värsta, på ett par årtionden. Inte en endaste liten plutte sovmorgon eller för den delen en pytte-ytte-liten tidigare dag. Nejdå, vi ska köra fullt ös från 8.20 till 15.30, eller varför inte 16.10? Kan man låta bli att jubla högt? Tror inte det va, skolan är ju paradiset nu för tiden.
   Men idag kändes det i alla fall bättre. Dagen började med avspänning och stresshantering, det verkar riktigt slappt, kul och intressant. Därefter hade jag och Jenny styrketräning med boysen. Vi känner att vi smälter in bra i gruppen, vi och två andra tjejer, resten vältränade, muskulösa, starka killar i sina bästa dar. Kan man komma mer rätt?
   Vi har även fått ha lektioner med den "nya" klassen, de som går social-inriktning. Det verkar bli fett-kul, och klassen känns bra. Lätt att snacka direkt och så där. Socialkunskap känns bara som ett plus och samma sak med samhälle b. I like samhälle. SÅ, från att vara det allra sämsta så känns allt genast lite ljusare. TACK GUD.

Flanken har redan delat med sig av sina visdomsord:
"Det gäller att vara stark i anden!"



ett virrvarv av känslor

 

....en känsla som kommer igen, jag stannar här jag vill inte åka hem. 
   En dryg vecka av bajjamajor, blå skjortor, kåda, småkryp, blåst, åska och damm, alkogel, vänner och gemenskap har just paserat. Inte på något sätt obemärkt. Knappast utan att ha berört mig. Det är en känsla, som inte går att ta på. En gemenskap som uppstår som aldrig går att återfinna i det "vanliga" livet, vänskap och kärlek till höger och vänster som bara strålar av sin fulla kraft. Jag, en bland 19 500, men så mycket jag. På jiingii är jag alltid redo!


 

Niklas kollar ut genom tågfönstret för att få reda på vars vi är.
niklas  "jag tror att vi är i himlen"
ellenor  "Det här är inte direkt hur jag tänkt mig himlen...."
niklas  "Ska alla anpassa sig efter  DINA förväntningar eller?"


   Att förklara charmen, känslorna, gemenskapen och allt det positiva med scouting är omöjligt. Folk har en bild, kanske förvisso med en viss korekthet men utan den riktiga känslan. Jag kan inte sätta ord på den, men att leva med vänner och människor så nära inpå är både påfrestande och helt jävla underbart. Aldrig någonsin kan man lära känna en person bättre på några dagar. Sällan bildas fler kärlekspar under än vecka än vad de gör på läger och jag tror att det är många som känner att det är svårt att vara någon annan än sig själv under dessa dagar. Hur som helst ska jag med så få ord som möjligt berätta om min tid på Jiingiijamborii, som en scout bland 19 500 likasinnade. 

 

Niklas luktar på täcket i tågkupen.
niklas "Ååh, den här luktar inte gott. Typ gummi eller kondomer eller nått..."
ellenor "Men varför luktar du på den då?"
niklas "Ojsan, det var inte meningen men min näsa slant."


   Vårt välkomnande var allt utom smickrande, just när vi packat ut alla våra ryggsäckar ur bussen börjar det ösregna, större droppar än vad som borde vara tillåtet. Vi blir genomblöta, på fem röda sekunder. Tur i oturen kanske man kan kalla det, eller helt enkelt för att få lite vanlig rättvisa så klarnar det rätt snabbt och vi kan börja sätta upp tälten. Och nu tänker jag inte älta hur vi bar slanor och jag fick en massa muskelknutar. 
   Invigningen är ingen dröm, snarare pinsamt dålig och på onsdagen följs den av en show för alla "The compass". Att med få ord beskriva hur fruktansvärt dålig den var är omöjligt. Men jag kan säga så här, få klarade av att se hela föreställningen (dock gjorde jag och Niklas det), det blev ett skämt som pratades om de resterande lägerdagarna och alla kunde enas om att manusförfattarna utan tvekan var både dyngraka och hade rökt på medan manuset skrevs. 
   Torsdagen blev dock bättre då Snook hälsade på i Rosen (seniorernas näste) och avslutningen och 100års firandet blev även det hel-lyckat med gäster som Melody Club, Timo Räisänen, Sebastian Karlsson och Petter. Självklart får man inte heler glömma att självaste kunungen Carl XVI Gustaf  intog scenen för att tända ljuset på födelsedagstårtan och säga några väl valda ord. 
   Annars var livet rätt glassigt, caféer och så många olika aktiviteter att det var omöjligt att bestämma sig för vars man skulle börja (kanske därför jag nu i efterhand ångrar att jag inte gjorde mer också). Men att chilla i josbaren eller köpa en muffins i rockcaféet dög det med, precis som poolen i spa:et och jerikospelet var underhållande och skönt.

 

Scouting ska vara solsken och en glass i handen, precis som på jiingii.



ann
" Alla har ju inte sex på första dejten..."
niklas " Nej, alla är ju inte som Ellenor"

-

Ellenor berättar om kårens "nya" kärlekspar (inga namn nämnda)
ellenor  "Dom har inte gjort något, bara legat med varandra"

-

Ellenor spanar in Niklas nyinskaffade inhalator med mintsmak
som han använder till munnen istället för näsan....
ellenor "Får jag fråga vad det där är?"
niklas "Det är en innlalator... en inlatator... äh en grej man andas in i!"




Tiden går och vi flyger med

Det finns inte mycket tid till att skriva något här, tyvärr. Skolan tar som vanligt extra mycket tid just innan sommarlovet står på tur. Varje lektion man går på i dessa dagar så får man höra om nya uppgifter, specialarbeten, inlämningsuppgifter, prov, muntligaredovisningar, kursprov och nationella prov. Trots all hets så känner jag mig riktigt glad, jag tror det har med solen att göra. 

I morgon väntar nationella prov i matte A men jag tar det kallt, på något underligt vis orkar jag inte längre stressa upp mig så mycket. Förut skulle jag stå vid taket vid denna tidpunkt men icket nu mer, låt trenden hålla i sig.

Och helt sorgligt har jag insett att mina drömmar inte egentligen handlar om ett tungt psykologyrke, eller en politiskkarriär (om jag än skulle vilja styra Sverige bara några år). Min egentliga dröm handlar inte om tråkiga böcker och råplugg, det handlar inte om ett trisst kontor. Det handlar om design, inredning och möjligheten att få utveckla och använda min kreativitet. I sådana dagar är det så svårt att se förklaringen varför jag sitter i skolan och läser det mest teoretiska man någonsin kan, det är ju inte det jag kan bäst eller ens vill mest. Varför kommer man alltid på allt försent?


Det finns en bra och en dålig version,
men jag gillar mest den som är bra.
                                                         Tove



dödens dag

GRATTIS EMMA

Idag vill jag:

  • Äta en stor godispåse
  • Slöa framför världshistoriens roligaste film (utan krångliga detaljer)
  • Sova tidigt och länge
  • Göra av med ytterligare 250 sms (minst)

Dagens dundertabbe;
Jag fick massor av roliga (sexistiska) historier av min vän A som är bosatt í Ö, jag skickar vidare alla till mina vänner för att de ska få något att skratta åt (och för att göra av med mina ca 5500 sms jag har kvar, innan torsdag). Så får jag en smårolig historia

"Lille Oskar ställde alltid konstiga frågor till lärarna i skolan, vilka dom hade svårt att svara på.
En dag räckte han upp handen och frågade läraren
-Om du har en kuk som är 15cm och som sitter i pannan och står rakt ut, hur mycket av den ser du då? Läraren tyckte att det var en konstig fråga men ville ändå försöka svara på den så han sa
-Jo, Oskar du ser ungefär 3cm
-Fel, sa Oskar du ser inte nå av den för bollarna hänger för ögonen."


Jag skickade givetvis vidare den till nästan alla på min telefon lista, men när jag skulle skicka den till N lyckades jag istället skicka det till 118118 och svaret kom som en chock

118118: Tyvärr finns ingen information om en kuk som är 15cm.
 Detta kan bero på: ej publicerat nr, fel skrivet eller fel stavat.